torsdag 6 juni 2019

Bormio - Stelvio, snö och bad

Idag (ja, idag! - äntligen ikapp med skrivandet) får jag skriva lite självcentrerat, för jag har varit lite för mig själv och egentligen har gruppen varit rätt spridd överlag. Vissa har totalvilat, andra har cyklat eller tittat på stan eller lite av varje.


Start i skuggig dal. Båda passen stängda står det.

Dessa rara damer lyckades jag tyvärr väcka, de låg så fint innan.
Min dag fick i alla fall starta tidigt eftersom jag ville hinna med just lite av varje - klockan 10 skulle taxin gå till gamla badet (Bagni Vecchi) som ligger en bit upp i backen mot Stelvio, men jag ville även cykla, så det fick ju bli innan. Badet ska man ha gott om tid för, allt annat vore slarvigt.


Solen var mitt mål, långt där borta var den ju..

Men gömde sig envist bakom topparna
Så iväg strax efter 6, efter att först tvingats krångla lite för att ens komma ut så dags. Väldigt låst hotell. Planen var att åka en del av Stelvio, men det var så fint att det blev ända upp. Eller nästan, för det var is på vägen sista biten men jag har varit uppe förr så det dög fint.
Lite till och lite till... sanslöst vacker jakt i alla fall


Nu så! Orkar den snart över kanten


Vägen utför var iskall, det blåste och jag var blöt, och gissningsvis var det nog inte ens plusgrader på toppen för det var bara 11 grader när jag stack från Bormio, och det ligger ändå runt 1500 meter längre ned. Nåja, trösten är att det går rätt fort, och att det blir varmare för varje minut av nedfärd.
Och vips blev det ju så mysigt att jag inte ville vända längre

Inte när det ser ut såhär


Ner kom jag som en isglass och hann precis tipsa dem som just skulle trampa upp att ta nåt varmt med för nedfärden, även om nu deras skulle bli behagligare iom den senare timmen.
Ovanligt och otroligt mycket snö!


Väldigt stillsamt också så här dags, riktig fullträff
Sen var det baddags och det är ju ett härligt avbräck, gammalt fint bad med thermalkällor och massa badkoppar och bastuar om vartannat, och vi slog även till med lunchpaket så det tog flera timmar innan taxin gick hem igen och jag hoppade direkt upp på massagebänken.
Hej mamma! Snart uppe.

Sista kurvan..


Sen har timmarna gått och middagen är äten och imorrn trampar vi hem. Nu blir Mortirolo lite hårigare, avfart Grosio är jöbbig och Mazzo är ännu jöbbigare. Bara att välja sitt vapen. De flesta kör nu med jättekassett och kompakt eller liknande, så pållarna har bytt skepnad under veckans gång. Ödmjukt. Smart.
Gonatt!
Stopp! Det här var inget för landsvägsdäck. Knappt bilar ens.
200 meter kvar, nåja, nästan toppen.

Näe, sa min cykel. OK sa jag. Hemåt. 

Ned igen. Iskallt, jättefint.

Bekanta krusiduller. Stelvio bjuder upp.

Men titta! Nu var det bad istället

Mina tår tyckte att utsikten var god


Två kantrade nallar. Dessa tillhör hotellet.

Gullegull

Och här hänger en miljon och väntar på nya upptåg
 
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar