Vissa kunde inte få nog efter tre toppar, andra tyckte två var tillräckligt, det fina är att man får välja själv. Lite. Fast egentligen bestämmer Mats. :)
Start utanför hotellet |
Dagen började hur som helst återigen i sol - vi har verkligen otrolig tur med vädret, på många ställen vi passerat under resan har det dykt upp minnesfragment från tillfällen då vi skakat, huttrat och snudd på brytit ihop av allt från spöregn och hagel till blixtar och brinnande buskar (ja, faktiskt). Men den här gången är det sol sol och sol.
Snyggt runt sjön |
Uppe i Solto Collina uppsöktes omedelbart skuggan |
Solto Collina är en liten uppvärmning mest på några kilometer lagom lutning.
När den är avverkad går det utför till dalen Valle Freddo, som dock inte var särskilt kall, men tar en bort till nästa knäpp - drygt dubbelt så lång och ungefär tre gånger så jobbig. På toppen ligger Madonna dei Ciclisti som alltså är en kyrka tillägnad oss på cykel. Mycket fint.
Knappt har man hunnit upp innan densamma ska tas ned igen, och med god fart förflytta sig till sista sträckan som tar oss upp till lunch. För att få den måste man dock ta sig förbi ett elakt monster som heter Colli di San Fermo, som är en mil ungefär och ganska exakt skitjobbig. Brant, brytig och tvär, men även riktigt vacker också för den som orkar titta.
På toppen kommer så belöningen, en god lunch och därefter en lång härlig utförslöpa, som tyvärr denna gång innehöll en riktigt trist vurpa, men det gick förhållandevis bra ändå och alla har kunnat fortsätta cykla.
Nere för den så är det bara några mil kvar, längs sjön, så det är förhållandevis platt och lättåkt. Lite beroende på vem som drar förstås.
Några kunde tänka sig en sista utmaning, och eftersom man ändå passerar Cementbacken på vägen hem så är den ju lätt att lägga till, eller bara passera.
Kvällarna är sig rätt lika; spritz vid hemkomst, lite dusch, middag, en glasspromenad och sen flat out på britsen och så kommer en ny dag. Fantastiskt.
Men den får en egen berättelse.
Ciao!
Genom Valle Freddo |
Metafoto |
Mot backe två eller tre, lite som man vill här |
Klart för start mot Madonna dei Ciclisti |
Och här går starten för Colli di San Fermo |
.. som nästan omedelbart daskar i med 15-20% lutning |
Som tur är även fin utsikt |
Och så var vi uppe! |
Alltså det här är ju värt att slita lite extra för. Den franska flaggan är dock lite oklar. Men Mats fick en tysk, så jag var ändå nöjd :) |
Solen steker utanför så inomhus var en bra idé |
Här rullar vi hemåt, mot nedförsbacken som man alltså ska ta det lite lugnt i. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar