Tyvärr
skedde inga under, imorse var det blött och grått, och exakt noll personer hade
lust att ge sig ut. Tur att vi fick en ordentlig genomkörare igår i alla fall! Retsamt
nog är det både torrt och varmt nu igen, men nu är allting nedpackat och det är
snart dags att åka.
Stadsvy från förmiddagspromenaden |
Packat o klart |
Hej då Italien! |
Själv tog jag mig en tur på byn; egentligen en fruktlös promenad i jakt
på frimärken. Det är bara
restauranger och caféer öppna såhär på söndagar, vilket jag väl för all del visste
om men NÅN liten tobaka kunde väl varit öppen? Men nähäe då, så kul skulle vi
inte ha.
Jag får kolla en sväng på flygplatsen, dit kanske några
internationella seder förirrat sig, annars postar jag väl hemma.
För
övrigt tog jag tillfället i akt att putsa upp lilla Rosen ordentligt innan den
packades ihop – nu är det dags även för min cykel att flytta hem.
Den har ju
bott här sen i april, väldigt bekvämt för mig, men i december går flyttlasset
till Gran Canaria och då ska Rosen med. Så nu var det fini med Italien-glidandet för i år och dags för andra, ännu mer bekanta backar framöver.
Flyttlass förresten, lät ju väldigt dramatiskt – ett kvartal ska det bli, men
sen längtar vi nog hem igen.
Så med det här inlägget tackar jag för mig, å
Margits vägnar, och skakar så småningom liv i min Gran Canaria-blogg istället. Kanske
att jag inte kommer uppdatera den lika nitiskt som sist, men nåt litet skriveri
blir det garanterat.
Så återigen, tack och bock alla härliga fina cykelmänniskor
som förgyllt de här resorna, gillat min gröt och flåsat med oss
uppför backarna häromkring!
Ciao
e arrivederci!