Mörka moln över sjön, till höger den berömda båten, som alltså även är en bar |
Lördag = marknad, här köper man gärna lokal frukt, ost och sån där vahettere... Om man vill. |
Hävare ost |
Nära och bra. Marknad i allén, vårt hotell är det gula |
Ja då tar vi väl vänster då, mot P. Presolana. Fanns inte mycket annat att välja på förresten. |
Här kommer hela gänget, uppförsbacke men till klättringen är det en bit kvar |
Här var det torrt och fint fortfarande. Ljuva tider. |
Marknaden
är en veckoatlig företeelse som innebär att allén här utanför fylls av
marknadsstånd och lokala specialiteter, och man därmed har alla möjligheter att
släpa med sig ännu lite mer i sin redan överviktiga packning. Nu kommer ju jag att lämna min cykel här och därmed ha en hel väska att fylla upp, så jag har ett lysande tillfälle att kånka parmesan
och annat kul utan att riskera (ytterligare) diskbråck och övernitisk bagagepolis.
Kul
saker som Limoncello till exempel, eftersom jag lovade pojkarna på Norvelo att
de skulle få "nåt fint" som tack för att de alltid har tid för mig och mina sista-minuten-grejer som jag kommer in med klockan fem i försent. Och Limoncello var visst det finaste jag kunde komma på i form av italienskt hantverk..
Hm. Jag kanske slänger in en ostbit också vid närmare eftertanke. För säkerhets skull. Annars får jag nog skruva själv nästa gång.
Turen
för dagen styrdes på grund av regnet till att hållas i trakten, dvs en tur på
6-7 mil inklusive ett bergspass. Vi åkte till Passo della Presolana igen fast
från andra hållet den här gången. Stoppet på toppen var däremot detsamma, fast
den här gången valde vi att sitta inomhus.
Innan vi kom dit dock fick vi
förstås klättra lite och fram till berget var vädret riktigt bra, men
sen kom regnet och tunnlarna man kör igenom på vägen upp kändes för en
gångs skull riktigt välkomna. I vanliga fall är de inget vidare men idag
funderade jag nästan om vi kunde köra fram och tillbaka inne i tunneln istället
för att köra upp. Men det gjorde vi inte utan lät oss snällt bli dyngsura medan vi
gnetade, upp och upp och upp. Inte lika brant som igår för all del men man
passerar bra många vägskyltar som säger att här är det 14%, minsann. Och sånt piggar ju upp.
Åsnorna
från häromdagen stod där idag med, och hängde med sina regnblöta jätteöron, men den bilden får
ni tänka er för kameran stannar helst i ryggfickan när det regnar.
På fikastället passade jag idag även på att titta lite på muséet som inryms i samma lokal, eller om det är tvärtom kanske? Det heter ändå Piccolo Museo, så kanske att kaffet
bara är en bisak, men jag tror ändå att fikat drar fler kunder än den gratis
utställning av saxar, gammalt krigsmateriel, bakelitgrunkor (elprylar?) och en
ryslig massa stenar och mineraler som fyller stället från golv till tak. Lite roligt är det i alla fall.
Stenarna har caféägaren dessutom hackat fram alldeles själv fick jag reda på med hjälp av min klingande italienska som består av spanska, nåt enstaka ord italienska, lite hittepå och mycket pekande.
Där satt vi i alla fall en stund
och fick fönstrena att imma igen totalt medan vi gjorde vårt bästa för att
torka åtminstone litegrann. Lämnade några extra slantar som kompensation för kaoset vi
tillfälligt skapade av blöta underställ och tvivelaktig klädsel men vi var enda gäster så det kändes ändå okej.
Sen började
den riktiga plågan. Att komma ut var som att hoppa i en isvak och att ha 45
minuter nedförsbacke kändes inte alls lika roligt som vanligt, men hem kom vi
och efter en rejäl cykeltvätt, dusch och en väldigt sen lunch var alla
relativt återställda.
Några är fortfarande ute på afterbike som nog övergått i
apertif, själv passade jag på att skriva det här istället för inatt, men kanske
jag ska ta och hitta de andra nu. Ryktet säger att de sitter "på båten" och dit
hinner jag en stund innan det är dags att klä upp sig inför middagen.
Dvs byta
från hoodie till en tröja utan luva.
Och nu
ösregnar det igen men förhoppningsvis är det torrare imorgon. Håll tummarna!
Kändes riktigt bra, särskilt för att vara en "regndag" |
..men så gjorde Håkan tecknet, och på ett par sekunder var det loss, regnvädret från hell |
Sen blev det inga fler bilder förrän vi var inomhus, för kamerans skull. Här försöker vi torka men det var inte så lätt. |
Ser nästan lite spaka ut? Måste vara imma på linsen. |
Hade vi vetat hur kallt det skulle bli sen så hade vi nog tagit Irish istället för kaffe. Och ringt efter en taxi. |
Men lyckligt ovetande drack vi kaffe och lekte klädstreck, kunde man tro |
Ned kom vi i alla fall, hela men inte rena. Och rätt nöjda - ingen ville ta ett varv till. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar