Bici Lovere(rs): Presolana och Vivione

Imorse var det sol och nu när vi är hemma igen har vi både fått svettas och frysa lite, klättra och bromsa, ta i lite på hemvägen och tvätta cyklar. Men vi tar det från början.

Start i sol!

Oj! Nu var vi redan uppe!
Jag låg först idag så då blir de mindre fotat.

Men här är vi uppe och då är man glad

Uppförsbacken startar i stort sett utanför hotellet, och sen får man snällt sitta och tugga på lätta växlar i några timmar på denna tur.

Vi tar oss upp via Sovere och Rovetta upp till toppen på Presolana, där det är lämpligt att ta en kaffe eller nåt. Sen är det utför i full fart tills det är dags att köra uppåt igen.

I Schilpario tog vi lunch, nytt ställe denna gång, och sen delade sig gruppen och några vände hem och några fortsatte uppåt till Passo Vivione.

På vägen upp kom det lite regn, som till en början bara var rätt skönt, men när vi skulle ned igen tilltog det, och det var ju lite onödigt. Det kyler på på 1800 meters höjd, och att cykla utför med dyngsura kläder närmast kroppen är aldrig mys, även om jag nu hade både torra ärmar och knän, handskar och jacka att dra på för nedfärden, så var det definitivt surare än förra veckan när vi tog oss ned i sol. Nåja.

Väl nere värmde solen igen och de dryga fyra milen hem gick som tåget trots motvind tack vare god dragvilja och en smula hemlängtan. Att det dessutom går lätt utför är ingen nackdel när man längtar hem till after-biken.

Så väl hemma fick det bli lite cykeltvätt och allmän sanering av allt inklusive en själv, men nu är det varmt och skönt igen och snart middag, så nu är det bara att ladda om för en ny cykeldag. Imorgon kör vi till Bormio och stannar där i två dagar, men det berättar jag om då. Ciao!