tisdag 2 juni 2015

Gavia – Bormio

Äntligen tillbaka! Äntligen, för att hotellet här i Bormio är en dröm och för att det är jäkligt gott att ha cyklat klart för idag. Gavia är och förblir en liten mördare hur fint det än är runtomkring.


Start i sol - igen!
Genom städerna norrut
..till första fikan i Breno
Av den enkla anledningen att jag är trött och för att det inte är jättelångt till middagen så blir det en kort sammanfattning av dagen. 

Dagen började i strålande sol och slutade i detsamma. Däremellan har vi tuggat oss upp, och upp, först de 2,5 milen till Breno där första fikat som vanligt intogs, sen ytterligare dryga 3 mil till Edolo där vi åt gemensam lunch. 

Sen delade vi oss och ena halvan fortsatte upp för Mortirolo, medan vi andra först gnetade vidare till Ponte di Legno, för att sedan ta oss an Gavia. 

Gavia är något i hästväg, både lång och delvis riktigt brant. Genom skog på smala slingriga vägar och sen så småningom över trädgränsen, och upp i snö bland en massa bergstoppar. Snyggt. 

Så summa summarum har vi tuggat i oss nästan 3000 höjdmeter på knappa 13 mil. Den som orkar får gärna räkna ut snittet men annars kan man titta på höjdprofilen i sista bilden, och kan konstatera att det går mer eller mindre oavbrutet uppför i drygt 10 mil, och sen har man bara att hålla i sig från toppen av Gavia, så landar man i flygande fläng så småningom i Bormio. Inte konstigt att man är nöjd. (Dessutom fick vi brudar ett rum med bubbelbadkar och varsin balkong, men det vågar man ju nästan inte berätta…) 

Imorrn blir det Stelvio, men först vill vi äta och sova. Ajöss!


Hej hej själv! Eller ville du säga nåt?

Full rulle mot Edolo!

Uppför går det hela vägen

Här har vi lunchat klart redan, i Edolo

Och här fortsätter vi mot Ponte di Legno. Tjusigt!

Hej bakåt! Rejäl puckel på ryggen, som innehåller
kläder för nedfärden senare

Rullar in i Ponte di Legno

Kort paus inför klättringen

Redo för uppfärd!

Och här gick starten! Svisch så var utbrytningen gjord

Team Norrbotten ger järnet bland granarna.
Precis som hemma, fast brant.

Och vilken utsikt då

Som sagt

Hm. Kan stavas MC eller FUSK

Kick-ass-vyerna

..avlöser varann

..hela vägen upp

Och solen skiner på toppen. Skönt, för nu är vi högt uppe

Efter en sån här backe är man väl värd sin fika på toppen

Redo och dressad för nedfärd

Drygt två och en halv mil hem till Bormio,
men nedför går det fort

Så solen var fortfarande framme när vi kom fram!
Dagens tur. Mastig

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar