tisdag 6 juni 2017

Vi är här! Blandad konfekt dag 1-4


Fyra dagar in i resan kommer första inlägget den här gången. Eftersom jag inte har rollen som guide denna resa utan vi åker som kompisgäng så försvinner lite extramaterial men några små inlägg kan jag nog inte låta bli. 
Färdigfikade på Passo Presolana
Dag ett var det fullt sjå med att anlända, luncha och mecka ihop cyklarna innan avfärd runt fyra. Med så sen start blir det inga långturer men Passo Presolana tur och retur hann vi med åtminstone.


Termometern stod på 37 grader och själv hade jag hela två timmar sömn i ryggen så min premiärtur var allt annat än glamorös, men mer kan man kanske inte begära. Andra hade en bättre dag och tog i lite för hårt istället, vilket slog tillbaka lite dagen därpå. Lagom är som vanligt bäst men inte alltid roligast. 
Hemma igen, sedvanlig after bike
med Aperol Spritz
Dag 2 - grismisär och dyngsur fika
på Montecampione


Andra dagen hade vi spetsat in oss på långtur men vädret fick oss att styra om och istället för att börja mot Crocedomini, sikta på Montecampione - en av Giro-backarna i närområdet.


Efter en blöt start och en dyngsur fika på 1200-metershyllan sprack det dock upp och då fanns ju nya möjligheter igen. Så ner på baksidan av Montecampione, vidare mot Boario Terme och upp en bit för Crocedomini som originalplanen var, men med avhopp nu i Astrio där lunchen intogs i strålande sol. Snabba kast. Därifrån ned till Breno och vidare norrut, för att skiljas åt i botten av Vivone då halva gänget körde vidare uppåt och andra halvan hem igen.


Vivione är en äkta naturupplevelse och om man inte gör det för jobbigt för sig har man en två mil lång uppförs-upplevelse framför sig. Från passet där det fikades behövligt, är det miltals utför med få undantag, och någon dryg timme senare är man hemma igen. Och väl hemma brukar dagarna vara sig rätt lika, mat och vård av cykel och sig själv innan läggdags. Skönt att vara ledig.


Dag tre var det åter lite skakig prognos och vi siktade på att ligga lågt, dvs inte nå några högre höjder då det utlovades dunder och brak framåt eftermiddagen.


Så som dagens enda klättring körde vi cementbacken, en närliggande klättring på knappa milen, och sen runt sjön. Det var soligt och fint och blev en skön mellandag med lite tid över för annat.




Idag har det ösregnat och åskat ordentligt men några körde ändå en sväng på förmiddagen, i princip ett liknande upplägg som igår; sjön runt med lite bonusklättringar i övervägande uppehållsväder, några valde dock fikarace utan någon cykel alls.


För imorgon ser vädret ut att bli bra, och då kommer vi göra det som vi tänkt och även behövt ställa in om och om igen - turen som inte blivit körd sen 2012 och går under namnet Epic Ride. Vi får väl se om det kan bli imorgon det händer, fortsättning följer. Nu är det i alla fall läggdags. Gokväll!


Men strålande sol efter lunch - mot Edolo!
Nu på toppen av Vivione, och redan på väg ned igen
 

Vivione-gänget, minus fotografen


Passo Vivione, utsmyckad som få


Efter en sån tur, 14 mil och 3200 hm kan man
behöva stretcha lite under kvällspromenaden
Måndag, start söderut runt sjön

Solig start genom stan


Första flås-stopp efter dagens enda backe
här i Vigolo, mot nedfart Cementbacken

Till topps, lättåkt sista kilometrarna upp

..så då kan man lägga på en liten sprätt


Här vare stopp. Nu fortsätter varvet runt sjön.
Tisdag - dagens klättring gick till Bossico
Två klättersugna fick jag med mig

Molnen låg tjocka en bit ned

Här fotades moln och natur.
Inte tappa mobilen...





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar