Bici Lovere(rs): Presolana, Dosso

Jaha, ännu en dag som fått planeras om på grund av vädret, det känns ju alltid lite veset men vad gör man? Det är bara att inse och styra om.

Just utsedd till ordningskapten av bakre ledet,
som synes på Maglia Rosa-lapparna

Hjälm på, redo för avfärd

Raka led ut genom stan

Även bakom min rygg, inga hyss

Lökkupolen säger att..

Vi startade i alla fall i god anda på givet klockslag, och till och med att solen tittade fram då efter lite morgonregn. Vilket gjorde klädvalet ännu svårare: halvvarmt och lite kvalmigt, men risk för regn, omedelbar lång klättring (varmt) till relativt höga höjder (kallare) och så den påföljande utförslöpan efter toppen (kallt). Knepigt.

Nå, i samlad tropp körde vi till att vägen upp till toppen blir i stort sett given, där släpptes fältet och alla fick välja sin egen fart dit.

På toppen var det återsamling i vanlig ordning på Piccolo Museo där ägarparet stod alltid lika redo för en hop dyngsura cyklister. För visst hade det regnat på vägen upp, rätt rejält till och med på slutet.

Några kaffe senare var det utfärdsdags, men innan vi kommit ner hade alla blivit så blöta och kalla att planerade Passo Vivione ströks, till förmån för mer närbelägna Dosso, som är en fin topp men lägre och betydligt närmare hem.

Det var en utmärkt idé, snön på topparna mot Vivione syntes på håll och mer kyla på all blöta var det ingen som längtade till idag. Så några hundra höjdmeter upp var det dags för hemväg och nedförsbacke ända ner till Borno där vi stannade till och bestämde oss för att fortsätta hela vägen hem istället för att luncha där.

Sagt och gjort och en dryg timme senare var vi tillbaka, lite splittrat fält då det både funnits olika alternativ för returfärder under resan och att några stannade till på cykelbutiken vid passeringen, men så småningom blev det en halvgemensam lunch på Lovere torg.

Lunch vid fyra visade sig vara svårt att få tag på, här var allting tvärstängt så dags men torget inhyste en liten pizzaglugg och en bar med café, så till slut fick vi åtminstone något att överleva fram till middag på, vilken för övrigt är om en kort stund nu så på återseende imorgon, det vore ju kul om vi kunde slippa regn då!