Stelvio och Aprica

Håhå jaja, 18 mil och 2 rejäla toppar har vi betat av, inte långt ifrån 3000 höjdmeter och en av cykelpassens cykelpass har stått på dagens meny. 

Start utanför vårt UNDERBARA hotell i Bormio imorse.
Knappt man vill lämna faktiskt. 

Men här ska klättras. Mot Stelvio. 

Starten har gått!

Hem kom vi inte förrän runt halv åtta trots att sista 6 milen kördes i en rasande fart, så idag har alla fått precis det de tålde eller kanske lite mer. 

Precis som igår är jag lite för trött för att återge dagen med ens en tillstymmelse till värdighet men kort sammanfattat så lämnade vi hotellet tidig förmiddag och gav oss på Stelvio, som stannar strax under 3000 möh. 

Efter en kort paus vände vi ned igen och lunchade i stekande sol i Bormio. Det var skönt, snön kyler där uppe på toppen. 

Sen var det jobbigt några mil i faslig motvind, så farten upp till Aprica – dagens andra topp, var lite skiftande. 

Hur som helst, ny fika där innan nedfart i full fläng till Edolo, varifrån det är 6 mil hem, lite lätt nedför men i delvis väldigt stark motvind. 

Så väl hemma var det en kort historia för många, som knappt hann äta klart innan de gick upp och sov. 

Imorrn blir det en snällare tur, det kan nog behövas, men vilken dag vi haft. Sol, spektakulära vyer, blommande fläder, en väldig massa cykel och en massa annat. Blir just inte bättre. 

Sov gott! Blir inga problem för oss.

Och vilken tur - passet är öppet. Inte självklart.

Några tunnlar ska man igenom också. 

Utsökt kurvtagning

Bara 9,3 km kvar. Drygt hälften gjort alltså.

Gnet gnet. Tur det är så förvillande vackert att man
glömmer att det är jobbigt. Ibland.

Till exempel sån här utsikt lättar ju upp.

Uppe! Mest cyklister men några skidåkare såg vi också

..och en väldig massa lata fuskisar i skinnställ.

Själv la jag mig och tinade/torkade upp en stund.
Stekhett på mörka träbänkar. Mycket skönt.

Sen var det dags att åka ner igen

Swoosch. Lättare utför. 

Och helt OK att stanna också, för att skicka
en skrytig bild hem.

Nu var vi nere

..så adjöss skalplagg, solen skiner ju.

Utsikten tål att ses på lite till

innan det bär av mot lunch. Gissa var vi är..

Så här ser en mumsig pasta pomodoro ut

Åt det hållet ska vi.. Konsensus råder visst.
Tur. 

Så här kan lunch också se ut.

Här har vi just forcerat ett litet hinder med vägbygge,
allt för spänningens skull.

Iväg igen!

Färdigfikade i Tirano, sen blev det inga fler bilder,
det gick för fort.